Saknad

Det finns en känsla jag hatar, men älskar på samma gång. Det är saknad. Jag hatar att sakna folk så mycket att det känns som att man lika gärna kan dö än att vänta på att få träffa dem. Men älskar saknad eftersom att när man väl träffar personen i fråga så känns det som om någon tungt lossnar från bröstet, en av världens mest jobbiga känsla men ändå så himla härlig!

På tal om saknad så träffade jag en saknad person igår! Karin hade kommit hem från Magaluf och eftersom jag ska till USA i tre veckor nu på måndag var jag bara tvungen att träffa henne! Det var väll det jag hade att säga! Puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0